1939, årgång XII:
Mandelgrenmonumentet
Sekret.
Söndagen den 17 juli 1938 – 125–årsdagen av Nils Månsson Mandelgrens födelse – invigdes den minnessten, som blivit rest vid Mandelgrens födelsegård i Ingelsträde.
Monumentet är uppfört i enlighet med ritning av arkitekten G. Widmark, och minnesstenen har följande inskription:
artisten och fornforskaren
NILS MÅNSSON
MANDELGREN
* 17 · 7 1813 † 1 · 4 1899
Bondesonen från Ingelsträde
som vann vida rykte
I hågkomst av hans verk
restes stenen
1938
I första årgången av Kullabygd, för år 1928, finnes en av folkskolläraren Sigurd Petersson skriven artikel om Mandelgren. Något år senare väcktes av redaktör Richard Brodin inom Höganäs museinämnd förslag om en minnessten åt Mandelgren. Projektet diskuterades, och skisser för ett minnesmärke anskaffades. Modellören Albin Hamberg, dåvarande ordföranden i museinämnden, gjorde en första skiss, varefter arkitekten Widmark utarbetade ett mera fullständigt förslag.
Kyrkoherde Emil Hansén talar vid invigningen av monumentet.
För muséets räkning förhandlade redaktör Brodin med Lunds Universitets Konstmuseum, som förvaltar Mandelgrens konstnärliga kvarlåtenskap, om en Mandelgrenutställning i Höganäs 1934, och professor Ragnar Josephson visade stort intresse för saken. Men det ansvarsfulla arbetet med att noggrant genomgå och bearbeta materialet till en sådan utställning krävde dock den tid och sådana krafter, att en tidpunkt för expositionen då ej kunde fastslås.
Först två år senare kom denna utställning till stånd, nämligen i samband med Hembygdsmässan i Höganäs 1936, och ordnades av amanuenserna Gustaf Åberg och Thorsten Andersson. Året innan hade amanuensen Åberg skrivit i Kullabygd en uppsats om Mandelgren och hans samlingar i Lund.
Vid Hembygdsmässan, där en av arkitekt Widmark gjord modell av monumentet visades, utfärdades ett upprop för insamling av medel för det planerade minnesmärket. Uppropet var undertecknat av de båda Skånelänens landshövdingar samt ett antal för konst, vetenskap och hembygdsrörelse representativa personer. En för insamlingen bildad kommitté bestod av professor Ragnar Josephson, Lund, konsul Arvid Hyberg, Hälsingborg, och redaktör R. Brodin, Höganäs, den senare sekreterare och kassör.
Minnesstenen.
Insamlingen inbragte omkring 1600: – kr., varav Kullens Hembygdsförening bidrog med kr. 200: –, Lunds Universitets Konstmuseum med kr. 200: – och Kullens Sparbank med kr. 300: –.
Kostnaden för monumentet i dess nuvarande skick översteg det insamlade beloppet. Vidare återstår att bekosta, innan monumentet är fullt i överensstämmelse med den uppgjorda ritningen, porträttmedaljong i brons samt en utbyggnad av sandstensmuren åt båda sidor. Det är emellertid att hoppas, att de härför behövliga medlen skola kunna hopbringas inom en icke alltför avlägsen framtid.
Invigningen av monumentet ingick som ett led i Hembygdsföreningens årsmöte. Omkring 300 personer voro församlade vid monumentet, då kyrkoherde Emil Hansén, Väsby, höll invigningstalet. Han yttrade därvid bl.a.:
”Det liv, som började på denna gård för 125 år sedan, har mycket att förtälja för oss om det, som kännetecknar konstnärens liv. Den verkliga uppskattningen uteblir i många fall i livet, och först efter konstnärens död kommer erkännandet.
I dag förstå vi att värdesätta Mandelgrens konstnärsgärning och vägrödjararbete, av vilket mycket nu är allmän och högt värdesatt egendom. Mandelgrens gärning samlade över konstnärens liv något av det ofullbordades tragik. Det är därför en gärd av tacksamhet, när eftervärlden nyttjar hans efterlämnade skatter från det förgångnas och oersättligas värld och återställer dem i nya former.
Mandelgrens verk är givetvis, om man jämför det med vad nutida teknik kan åstadkomma på området, ej i höjd därmed, men det ger något av levande liv och mer av konstnärlig verklighet än ett nutida tekniskt mästerverk. Hans gärning, hoppas vi, skall alltid komma att bli till gagn för kommande hembygdsforskning.
Det är en vacker tanke, som ligger bakom resandet av detta monument, som enkelt och värdigt skall hugfästa bilden av en av bygdens stora män, som också enkelt och värdigt gjort sin insats till fromma för kulturen och utforskandet av gångna tiders kultur. Monumentet kommer att bestå, och kvar kommer också alltid att stå, att han med sitt liv velat ge något av det bästa inom sig själv genom sin skapande och verksamma konstnärspersonlighet.”
Talaren övergick därefter till att ge de yttre dragen av Mandelgrens liv: barndomen, konstakademibesöket i Stockholm som 20–åring 1833, den några år långa köpenhamnsvistelsen, åren i Italien och Paris, återkomsten till Stockholm och startandet av slöjdskolan där – senare Tekniska skolan – skapandet av Konstnärsgillet, hans resor land och rike runt för att samla material och de därpå byggda häftena och böckerna, hans stora ”Atlas till Sveriges odlingshistoria” samt slutligen hans donationer av samlingar och penningar till Lunds Universitets Konstmuseum.
”Vi vilja i dag”, slöt kyrkoherde Hansén, ”uttala förhoppningen om att Mandelgrens samlingar allt framgent må komma kulturforskningen till godo och hjälp. Med dessa ord har jag velat hugfästa minnet av Kullabygdens store son, Nils Månsson Mandelgren.”
För att bl.a. träffa avtal med entreprenörer*) för utförandet av monumentet hade en arbetskommitté blivit tillsatt, bestående av redaktör R. Brodin, kyrkoherde Emil Hansén och rektor Olof S. Eriksson.
Å arbetskommitténs vägnar uttalade redaktör B. ett tack till alla, som på olika sätt hjälpt till för att få till stånd detta monument, bl.a. ägaren till den Mandelgrenska gården, lantbrukaren Sven Nilsson, som gratis upplåtit mark för anläggningen, samt överlämnade monumentet i Kullens Hembygdsförenings vård.
Hembygdsföreningens ordförande, skeppsredare Carl Norrthon, Höganäs, framförde ortsbefolkningens tack till insamlings– och arbetskommittéerna och då främst till initiativtagaren för en insats, som fört till ett så vackert resultat. ”Kullens Hembygdsförening mottager med tacksamhet monumentet i sin vård”, yttrade han vidare, ”och kommer i framtiden att med all omtanke vårda och akta det. I denna uppgift är jag förvissad om att traktens befolkning med all omtänksamhet kommer att deltaga.”
Invigningshögtidligheten avslutades med ”Du gamla, Du fria”, som sjöngs unisont, varpå följde ett av kyrkoherde Hansén utbringat och kraftigt besvarat trefaldigt leve för Mandelgrens minne.
Sekret.
*) Entreprenörer ha varit:
För huggningen av själva minnesstenen Edv. Stålbrands Stenhuggeri, Höganäs.
För anläggningen i övrigt trädgårdsarkitekten H. Hammar, Höganäs.
Tillbaka