1999, årgång LXXII:
Höganäs Lärareförening 100 år
Av Torbjörn Gerward
Det hade framkommit ett förslag att bilda en lärarförening inom Höganäs Bruksförsamlings lärarkår. Samtliga, utom två i lärarkåren, som hade anmält förhinder, hade samlats till konstitueringssammanträde den 22 januari 1898, då man beslöt att bilda en lärarförening. Beslutet var enhälligt och man gav föreningen namnet Höganäs Lärareförening. Föreningen skulle vara verksam under den tid som skolverksamheten pågick och man skulle hålla ett ordinarie möte första torsdagen i varje månad. Mötena skulle alternera mellan alla medlemmarna i kåren och man skulle ej bjuda på annat än kaffe med bröd.
Till mötesordförande under vårterminen 1898 valdes herr A. Dahlström och föreningens sekreterare blev Johan Gullberg. Fröken Hulda Lundgren valdes som kassör för första året.
Föreningen startade direkt med att ta sig an ett antal uppgifter såsom att fröken Anna Bengtsson och sekreteraren fick i uppdrag att utarbeta förslag till stadgar för föreningen. Fröknarna Anna Bengtsson och Emma Larsson samt herrarna A. Dahlström och J. Gullberg skulle utarbeta förslag till nytt skolreglemente i enlighet med nya folkskolestadgan. Man skulle även till nästa ordinarie sammanträde diskutera frågan ”Är nedre våningen i stora skolan lämplig till läsesalar, om icke för vilka skoländamål kan den användas”. Man beslöt att hålla ett extra sammanträde den 25 januari 1898 angående frågan om upprättande av ett program för blivande föräldramöten.
Med dessa stora och viktiga frågor kom Höganäs Lärareförening att starta sin verksamhet i Höganäs. En förklaring till begreppet Höganäs Bruksförsamlings lärarkår är att på den tiden fanns det två församlingar i Höganäs, nämligen Väsby församling och Höganäs Bruksförsamling, som existerade mellan åren 1852–1919. Bruksförsamlingen var en patronatsförsamling under Höganäs Stenkolsverk. Till den sistnämnda hörde alla som var anställda på Höganäs Stenkolsverk, som idag heter Höganäs AB, övriga innevånare bosatta i Höganäs tillhörde Väsby församling med sin sockenkyrka i Väsby. Efter 1919 upphörde Höganäs Bruksförsamling och man bildade en ny församling med namnet Höganäs församling, som bröt sig ur Väsby församling. Församlingsområdet blev själva centralorten.
De första mötena
Vid föreningens första ordinarie möte den 3 februari 1898 godkände man stadgeförslaget. Varje medlem ägde ovillkorligen skyldighet att bevista varje sammanträde och att infinna sig i rätt tid. Skulle en medlem inte komma till sammanträdena utan giltigt förfall fick han eller hon böta 25 öre.
Föreningens ändamål var att verka för skolans framåtskridande samt att ge tillfälle till tankeutbyte mellan lärarkårens medlemmar i skolfrågor. Varje medlem skulle varje månad betala till kassören 25 öre, vilka medel skulle användas till vad föreningen själv bestämde. Vid varje års majsammanträde skulle föreningen ha gemensam utfärd eller liknande för lärare samt även föräldrar och barn. Medel till detta fick tagas ur medlemsavgifterna.
Vid detta första möte dök det upp skolfrågor som föreningen tog sig an. Man skulle till nästa sammanträde diskutera frågorna ”Huru anordnas rättskrifningen bäst i skolan?” och ”Hvilken välskrifningsmetod i skolan leder säkrast och fortast till målet?”. På marsmötet beslöt man att rättskrivningen i folkskolans första klass skulle förberedas genom avskrivning ur folkskolans läsebok. I andra årsklassen började det egentliga rättskrivningsarbetet genom diktamen ur folkskolans läsebok. Varje övning skulle betygsättas enligt följande betygssystem: Övning med mer än åtta fel erhöll betyget 0, med 8–6 fel betyget 1, med 5–4 fel med 1½, med 3–2 fel med betyget 2, med ett fel betyget 2½, med noll fel betyget 3.
På mötet den 5 maj 1898 beslöt man att föreningens första utfärd skulle ske den 21 maj 1898 till Kulla och att den 4 juni 1898 skulle man göra en utfärd med skolbarn och föräldrar till Kulla. Priset för utflykten var 50 öre för barnen och en krona för föräldern.
Lärarbibliotek
Den 2 februari 1899 föreslogs att man skulle upprätta ett lärarbibliotek. Större delen av den tidens bästa pedagogiska litteratur var översatt från tyska. Biblioteket skulle i huvudsak bestå av sådan litteratur och man skulle ta medel ur föreningens kassa. På sammanträdet den 2 mars 1899 överlämnade man till kyrkokamrern en förteckning över lämpliga böcker till lärarbiblioteket. Titlar som ”Den första undervisningen i kristendom”, ”Självuppfostran”, geografisk läsebok, naturhistoriska skildringar, litteraturhistorisk läsebok, historisk läsebok och världshistorisk läsebok.
Den 5 april 1900 lade man fram frågan, som väcktes den 2 februari 1899, att Bruksförsamlingens lärarkår borde få ett eget lärarbibliotek. En kommitté skulle utarbeta ett förslag och lämna in en skrivelse till skolrådet. Man beslöt även att från lärarföreningen ge ett bidrag med 25 kronor årligen till det nya lärarbiblioteket. Kommittén skulle också lämna in förslag på lämpliga bokinköp.
Skollov
Den 9 april 1899 lämnade lärarföreningen in en skrivelse till skolrådet om att få skollov under följande dagar under läsåret, nämligen mårtensafton, fastlagsmåndag och första maj. Man tyckte sig vara likställd med skolväsendet inom ”andra större samhällen bland annat däruti att läsåret utgöres av nio månader och emedan brukligt är att inom sådana samhällen skollov förekommer under vissa dagar av läsåret”. Man anhöll om att lov måtte beviljas av skolrådet.
Läroplan för lekar
På föreningens sammanträde den 9 oktober 1899 behandlade man frågan om lekarnas fördelning på de olika årsklasserna. Man tillsatte en kommitté bestående av fröknarna Hanna Olsson och Sigrid Lilja samt herr Nils Walldén, som kom fram till följande förslag:
Minskande aktiviteter
Lärarföreningen behandlade den 9 maj 1901 frågan om skolreglementets ändring, men man kom inte fram till att utarbeta ett nytt reglemente i dess helhet utan sökte endast få läseterminerna på annat sätt ordnade. Man ansåg att det var lämpligt att höstterminen skulle sträcka sig från 1 september till 21 december och att vårterminen skulle starta den 8 januari och sluta den 16 juni med påsk– och pingstferier. Dessutom skulle enligt normalplanen anhållas om en lovdag i varje månad utom de fyra som redan beviljats. Denna begäran lämnades in till skolrådet.
Under åren 1901 och 1902 hade föreningen endast två sammanträden per år men mellan åren 1898 och 1901 hade man haft 6–8 sammankomster per år. Denna minskning bådade inte gott för den tidigare så livaktiga föreningen med alla dess uttalanden angående skolfrågor och trivselprogram för såväl lärarkåren som eleverna. Föreningen slutade också med utflykterna för både medlemmar och föräldrar/barn från och med år 1901.
Provlektioner – uppläsningar – diskussioner
Den 4 december 1902 beslöt lärarföreningen att föreningen skulle äga bestånd samt att man från och med nästa år skulle arbeta efter en annan ordning. Man skulle vid varje månadssammanträde hålla en lektion, som var och en själv bestämde, och efteråt skulle det ges gemensam kritik. Lektionen skulle vara förberedd samt hållas med barn, som inte tillhörde praktikantens egen klass. Lektionen skulle vara 20 till 30 minuter och ämnet skulle överlämnas till ordföranden och medlemmarna minst åtta dagar före mötet. Varje medlem var skyldig att deltaga i och fullgöra denna uppgift. Skolrådets ordförande inbjöds att närvara vid lektionsövningarna och att deltaga i kritiken därefter.
Exempel på lektionsämnen var: Lektion i åskådning, ”Götiska förbundet och Esaias Tegnér”, ”Lappen och renen” i småskolans läsebok, ”Stepperna i södra Ryssland”, ”Uppfattning och beteckning av decimalbråk”, nykterhetslektion, ”Tredje budet”, innehållsbehandling av stycket ”Den kärleksfulla dottern”, ”Hvatten och lands förhållande till varandra”, ”Hvattnets kretslopp” och ”Inlärande av begreppet sats jämte dess Hufvuddelar”.
Man skulle också ha uppläsningar och exempel på detta var ämnen som:
”Historieundervisningen i folkskolan” – ett föredrag vid Kristianiamötet, ”San Pietio” av Annie Kviding, ”På ondt och godt” av Strindberg, ”En gammal gård” av Maria Jourin och ”En visit” av Anna Wahlenberg.
Kyrkoherde Lauritzson föreslog på ett sammanträde den 6 oktober 1903 att som omväxling till lektionskritiken skulle man kunna diskutera någon fråga. Han höll ett föredrag över ämnet ”Bibelkritiken”. Man diskuterade också frågan ”Religionsundervisningen vid våra skolor” och detta tyckte man var så viktigt att man skulle inbjuda utom föreningen stående lärare och lärarinnor vid våra skolor i Höganäs att deltaga vid nästa möte för att då diskutera vidare denna viktiga fråga.
Vid sammanträdet den 6 december 1904 tog man upp spörsmålet om det skulle vara lämpligt för lärarkåren att ha en representant i skolrådet. Man beslöt att sammankalla hela lärarkåren för att diskutera detta vidare.
Föreningen i kris
En annan fråga som kom upp på det här sammanträdet var att det visade sig att många medlemmar hade begärt utträde ur föreningen vid årets slut. Man tog upp till behandling Höganäs Lärareförenings fortsatta arbete eller om den skulle läggas ner. Resultatet blev att man beslöt lägga ner föreningen och att sista mötet skulle hållas en av de första tisdagarna i januari 1905.
Sittande: Alma Svensson, Emma Mattisson, Ester Maria Olsson, Gerda Råberg, Sigrid Lilja.
Därbakom: Hulda Lundgren, Edit Servin, Nanna Svenson, Selma Lindström Larsson, Svanhild Krakau (?), Ingeborg Petersson, Ida Svensson, Louise Löfqvist, Ester Thuvesen, Anna Hernström, August Eneroth, Johan Gullberg, Ines Bogren, Sigurd Petersson, Ragnar Thomaeus, Magnus Eneroth. Kortet är taget i Kyrkskolan 1915.
Höganäs Lärareförening hade sammanträde den 31 januari 1905 då man som vanligt läste upp förra sammanträdets protokoll som justerades av Sigrid Lilja och Elin Lanner. Föreningens räkenskaper för 1904 granskades och revisorerna läste upp revisionsberättelsen. I frågan om föreningens kassa beslöt man att pengarna skulle sättas in i banken och att anhålla hos styrelsen för pedagogiska biblioteket att där förvara bankboken. Man beslöt också ”att föreningens, vid dess upplösning tillhörande medlemmar, ha att framdeles, då så befinnas lämpligt besluta om användning av medlen och att herr Gullberg eller den han förordar skall till möte i nämnda angelägenhet sammankalla och samleda förhandlingarna ”.
Det går ett antal år utan att föreningen har några sammanträden och först den 14 juni 1911 kan man läsa i protokollboken följande rubrik ”Protokollfört vid sammanträde med kvarvarande medlemmar av Höganäs Lärareförening iHöganäs den 14 juni 1911”. Man läste upp föregående protokoll. Av samtliga närvarande var fröknarna S. Lilja, A. Larsson och E. Lanner och undertecknaren J. Gullberg de enda närvarande från den gamla föreningen och som godkände kallelsen till mötet. Man beslöt ”att då ingen lärarförening kunde tänkas komma att uppstå inom lång tid framåt, och den som av de fyra återstående medlemmarna nu skulle avgå, fördela medlem mellan de kvarvarande, att av dem varpå sig efter behag användas ”. Protokollet justerades av fröknarna Elin Lanner och Sigrid Lilja och protokollförare var J. Gullberg.
Återuppstår
Lärarkåren i den nybildade Höganäs församling, som bildades den 1 januari 1919, samlades den 18 januari och det står följande i protokollboken:
”Sammanträdet öppnades av hr J. Gullberg, som hälsade de närvarande välkomna efter att ha erinrat om den för ca 20 år tillbaka inom Höganäs Bruksförsamling stiftade lärarförening. Denna hade på grund av vissa omständigheter slumrat i mer än ett decennium. Läraren uttryckte den önskan, att enär den nya församlingens lärarekår vill organisera sig för att med kraft kunna tilivarataga skolans och därmed även sina egna intressen ”. Den nya föreningens stadgar godkändes den 8 mars 1919 och fick namnet Höganäs Lärareförening. Föreningen drev sin verksamhet fram till och med årsmötet den 30 maj 1967. Då beslöt man att åter upplösa Höganäs Lärareförening. Orsaken var densamma som år 1904 och det var nu dessutom svårt att rekrytera styrelseledamöter. Man beslöt utreda en avveckling av föreningen och att undersöka möjligheterna av ett eventuellt uppgående i lokalkretsen av Sveriges lärarförbund.
Höganäs Lärareförening lever dock kvar trots att föreningen har upphört. Vid föreningens årsmöte 1966 lade styrelsen fram ett förslag om att ändra stadgarna för Höganäs folkskolebarns premiefond från år 1941, som delade ut premier till folkskolans avgångsklasser, nämligen årsklass 8, vilken skulle upphöra från och med vårterminen 1968, och därför skulle ej premiefonden ha någon funktion inom grundskolan. Vid Sveriges lärarförbunds lokalavdelnings årsmöte 1974 tog man upp frågan angående Höganäs folkskolebarns premiefond. Beslutet blev att kretsen skulle förvalta kontona och att användningsområdet för fonden ändrades till ”något för elever och/eller lärare inom Höganäs kommun ”.
Höganäs Lärareförenings anda fortlever genom premiefondens ändrade stadgar, ty idag går räntan till elevernas gagn inom lägerskoleverksamheten i Höganäs kommun. För hundra år sedan främjade Höganäs Lärareförening utflykter för föräldrar och barn. Denna tanke kan man säga fortsätter idag genom premiefondens ändrade användning.
Källa: Höganäs Lärareförenings protokollbok.
Redaktörens anteckningar
Torbjörn Gerward, själv lärare i Höganäs, är engagerad hembygdsvän med gediget kunnande om speciellt Höganäs centralort. Han är dessutom sekreterare i Kullens Hembygdsförening.
Tillbaka