1944, årgång XVII:
En gammal kärldrejares memoarer
Uppteckningarna gjorda, då Carl Peter Roslund var 87 år gammal. Han dog i Höganäs 1911 i en ålder av 90 år. Stavning m.m. i överensstämmelse med originalskriften. Endast tankstreck har inskjutits mellan meningarna. Noterna av Olof S. Eriksson.
”Min Son Jalmar vill gärna veta vad jag mines ifrån min Barndom.
Jag Carl Peter Roslund är född i Sjölängerna1) 1821. d. 18.tonde Januari. Min Far var född i Lund och valde Skomakare yrket – tog så till Kjöpenhamn och blef senast där tillskärare På en värkstad med 7 Gesäller – vid dän tiden var de få Husen snart Räknade som fans i Höganäs och äfven Ryd – de få Härrarna som då Tjänstgjorde voro Dräjleck. Kamrer. – Konsul Kilmans Far Kasör. och en Kolskrifvare Håkanson – som de voro Ganska Knapt avlönade och ingen skomakare fans på Platsen. utan de fick skicka Särskilt Bud till Hälsingborg om de skulle få Repererat sina Stövlor.2) Dät var då min Far blef kallad hit och fick sin Bostad i Sjölängerna – dän tiden gordes icke så stora Pretansjoner på Huslägenheterna värken för de högre eller lägre som nu –
och där på stranden anlade min Far en liten Hage med ett Lusthus två små Gråtter en solvisare och ett litet Blomsterland äfven några små Träd som sluta vid en Gräsbevuxen Kjällare som man med några trapsteg kunde komma ovanpå och Beskåda hela sundet – och så var inhägnaden så hög att Nyfikna icke kunde skåda över dän. – även var där en liten Kjälla med färskt vatten två Famnar från stranden – och i den ena lilla Gråttan hade min Far en (ordet oläsligt) en harpa En fiol och så kunde han spela lite på varje. –
och de få Härrarna som fans på Ryd gorde Gärna en liten visit derner om sommar söndagarna och äfven själva Grefve Ruth3) – han var så nedlåtande att han satte sig På fars ena värkstadsstol och talte med honom – han tyckte mycket om de värsor min Far gifvit honom på hans Födelsedag och Bad honom hem till sig då där var flera av hans Härrar hos honom. –
sedan gick tiden då jag skulle vänja mig vid att bära hem arbete – fick så gå till Ryd med ett Par stöflor till Major Gram den förste styresmannen jag mins –4) af honom fick jag 8 skilling i Drickspängar – dät var mycke i dän tiden. –
och så kom Dericktör Staford från Nevkastle hit och skulle ordna Grufvorna5) – till honom var jag och med ett Par Stöflor och fick Drickspängar – jag tycker mig änu minnas med vilken Glädje jag sprang hem – jag fick 3 Pängar och de blänkte som Guld och jag sade till min Far – jag har fått Guldpängar – dät är väl mer än jag fick af Majoren – män han sade – Nejj dät är blott 3 halfannanstyvrar6) –
Sjölängorna
Efter Major Gram kom asessor Kjälman – och så kom där en insingjör från Stockholm som hete Ofven – han skulle ställa upp maskinerna – en för oss God och frikostig mann – han Luskera På Gästgivaregården som dän tiden var7) – män sedan blef dän Gamle Tulkamaren (gästgivargård) – Gästgivaren hette Bärgström – hans (Owens) Rum var i öfra våningen – och så skickade han hem ett par stövlor som skulle halfsulas – och då de blef färdiga skulle min mor gå häm med däm och sade till mig – du kan gå med – så tog hon mig vid handen och gick där upp – min mor Gick fram med stöflorna som han betalte – jag blef stående vid dörren – så varseblef han mig och sade – kom hit min Gosse – jag gick fram – så frågade han mig vad jag hette och hur gammal jag var – och jag svarade och sade vad jag hette och att jag var 4. och ett halft år – då sade han – a – då bler det icke långt till du kan gå i skolan – då svarade min mor – hans Far ämnar icke han skall komma i någon skola – han ämnar själf undervisa honom emällan som han arbetar – och han är redan kommit ganska långt efter sin ålder – jag har heller icke gått i någon skola8) – så säger min mor till mig –
du kan läsa upp ett af de lärostycken som står i dän Boken som din Far länte af Kasör Kilman –
de voro 3. Rubrikerna voro Skaparens Storhet – Blomstersängen och dät Gröna fältet – när jag då hade läst upp dät första så stanade jag lite – så steg han upp Klappade mig på Huvudet –
– dät var bra min Gosse –
sedan till min mor sade han –
– säg till hans Far att han kommer till mig på Ryd och tager Gossen med sig – nu får jag fram till Ryd till mina maskiner –
och så utfäste han dagen då vi skulle komma – och så skulle vi gå hem – i dätsamma kallar han mig tillbaka och sade – .. ……
kom hit min Gosse –
jag gick tillbaka – och så sticker han en sedel i min hand – vi tackade och så gick vi hem – På vägen öppnade jag lite på min hand och såg ett stort Nummer på sedelen och sade till min mor –
jag har fått en 16ton skillings sedel –
dät samma sade jag till min Far då jag kom hem – då han såg på dän Blef han tyst en stund – då frågade mor –
var icke dät Bra –
då sade han – dät var mer än Bra – det är en tia –
och då Dagen kom gick vi till honom – han hade ett Rum i ena ändan af Directsjons Längan. – dät var blot ett vanligt Envåningshus med flera Rum – så talade han med min Far länge – så talade han till mig –
fortsätt nu där du sluta sist –
och dät gorde jag – och till slut Räknade jag upp alla städerna i Sverge Biskopstift Länshövdingdömmen – han berömde mig och gaf mig 6. nystämplade en riksdaler sedlar – och så gick vi glada hem – jag fick se på däm lite män så tog mor dem och jag fick 6 styver att köpa äple för – och så glömde jag däm snart.
Efter Kjälman kom Löjutnant Strömstät – under hans tid kom överderiktör af Uhr. och skulle inspektera värket här9) – han skulle inspektera alla Bergverk i Riket – han hade en Betjänt som hete vongdal som följde honom vart han gick – och så kom de ner och bestälde något arbete – och han tala länge med min Far – under tiden såg han att vi var flera Gossar som gick där på Golfvet och frågade om vi alla skulle bli Skomakare – min älste Bror satt på den ene Stolen och skulle börja att lära yrket10) – då sade min Far –
här är icke Plats mer än till en – och vad de andra skulle bli det stod i Framtiden –
och som han såg att dät kunde behövas att någon jalp till lite så sade han –
där kan bli ett litet lätt arbete på Bruket för en – där är Börjat formas småsaker På en liten Kammare11) – där kan han få sitta och lära sig till –
och så tackade min Far för dät – och Dagen därpå kom inspektor Lindström till min Far och sade jag kunde börja nästkommande Dag12) –
så börja jag med formning sedan Drejning af olika sorters Lertjärl13) – sedan kom jag att Dreja på Dragskiva stora sockerformar stora sirupspotter och stora Krukor i flera års tid då jag fick Reumatis värk i Höften och måtte börja annat arbete som fortsattes tils jag sluta vid 78. års ålder med oafbruten arbetstid från 12 år. –
och under den tiden vergerade dät med styresmänner. –
Efter Löjutnant Strömstät kom Kapten Ström. Efter honom överjägmästare Sjökrona. – under hans tid kom Fredric 7.de af Danemark i sälskap med Grefvinnan Daner (Danner)14) för att bese Gruvorna och fabriken – och vi fick order att icke sluta arbetet förän de hade varit där – de komo icke förän vi fick tänt våra små talgljus – så Dräjja jag ett 6. Liters Krus – under dän tiden Brände ljuset så dåligt at dät höl på att slockna – då sade Grefvinnan Daner –
– där är en vana som kan lave dät i månsken –
jag skar upp dät och visa att båda halforna voro jämna – så tog Jägmästaren mig på axeln och sade –
– dät var Bra –
sedan gick de – och då jag vände mig om stod där en Herre med Sjägg ner till bröstet som Räkte–mig 10. Kronor och sade –
– dät är från Hans Majestät. –
att jag gick Glad hem dät säger sig själf.
Efter öfverjägmästare Sjökrona kom Baron Lejonhuvud – efter honom Grefve Sperre – sedan Löjutnant Toll. – han var här under koleratiden15) – efter honom Insingjör Frosäll och sist vår nuvarande ädle Kapten Nordenfält.
och nu till slut må jag nämna att jag Gifte mig 1848. och vårt Brölop stod medsomars–afton16) – och nu nästkomande Medsomars afton har min Hustru och jag left tilsamans i 60. år – som man hör är mera sälsynt.”
| 1) | De fyra Sjölängorna var arbetarbostäder, som byggdes av gruvbolaget 1798. De nedrevs år 1921 och låg vid nuvarande Strandgatan strax söder om kanalen. | |||||||||||||||||||||||||||
| 2) | Hantverkare på landsbygden kallades ”gärningsmän” och åtnjöt den näringsfrihet, som medgavs dem av skrået i närmaste stad, i detta fall Hälsingborg. | |||||||||||||||||||||||||||
| 3) | Greve Eric Ruuth dog år 1820. Han har sålunda suttit på verkstadsstolen i Sjölängorna, innan Carl Peter Roslund föddes. Fadern har senare berättat om detta för sonen. | |||||||||||||||||||||||||||
| 4) |
Disponenter, ”styresmän”, vid gruvbolaget under Carl Peter Roslunds tid:
| |||||||||||||||||||||||||||
| 5) | Thomas Stawford kom från Newcastle till Höganäs i november 1796 och var gruvingenjör här till sin död år 1831. | |||||||||||||||||||||||||||
| 6) |
År 1802 hade en kolhuggare i daglön för 9 arbetstimmar 12 skillingar. Arbetslön 1867: kolhuggare 75 öre om dagen. Härtill vissa natura– och andra förmåner. Födoämnespriser 1867 i Malmöhus län, pr kg. och öre: vete 21,3, råg 16,4, potatis 4,8, kött 51, fläsk 64, smör 165, mjölk pr liter 10,4, ägg pr tjog 85. Priserna påverkades sannolikt av missväxten detta år. Riksdalern var sedan 1765 rikets huvudmynt. 1776 erhöll riksdalern en ny indelning: 48 skilling. 1830 bestämdes följande inlösningskurser: 1 riksdaler (specie) = 2 2/3 riksdaler banko = 4 riksdaler riksgälds. 1 riksdaler riksgälds blev 1855 myntenhet och kallades riksdaler riksmynt, som indelades i 100 öre. Krona är myntenhet efter 1875. Ännu så sent som på 1890–talet var följande myntbenämningar vanliga: 1 riksdaler banko = 1:50 kr. 3 daler = 50 öre (rätteligen 51 öre). 12 skillingar = 25 öre (rätteligen 24 öre). 2 styver = 1 öre. | |||||||||||||||||||||||||||
| 7) | Den första gästgivargården i Höganäs tillkom 1801. | |||||||||||||||||||||||||||
| 8) | Gruvbolaget upprättade en skola, vars förste lärare hette G. Betzel. Han var fältväbel och kommen från Pommern. Uppbar lön som lärare exemp. år 1813. | |||||||||||||||||||||||||||
| 9) | Direktör C. D. af Uhr tillhörde gruvbolagets styrelse åren 1825–1845. Han kom dock till Höganäs redan 1820. Företog för bolagets räkning en resa till England omkring 1826. | |||||||||||||||||||||||||||
| 10) | Carl Peters äldste bror Jakob övergav skomakeriet. Brodern Fredrik blev folkskollärare, och brodern Kristian byggde Nyrup, röjde och odlade jorden, som nu tillhör gården. | |||||||||||||||||||||||||||
| 11) |
Lerkärlstillverkningen påbörjades 1833 i en år 1828 uppförd fabrik, från början använd för tillverkning av taktegel. Fabriksbyggnaden bestod av ett ugnshus med 2 ugnar, 1 torklada med torkrum och i två våningar. Vidare fanns en maskin om 10 hästkrafter, ”Gamla kärlfabrikens” byggnader är delvis bevarade och ligger väster om Bruksgatan vid kontorsbyggnaden, ”Tre kronor”. Följande slag av keramik tillverkades: svart porslin, kokkärl, sockerformar, ornament, kakelugnar. (I Höganäs museum finnes alster av bolagets keramiktillverkning genom tiderna.) Svart porslin tillverkades av svart, kolhaltig lera, som togs i Tjörröd på något djup och under den gula dagleran. Svart porslin glaserades icke. Genom hård bränning uppstod försintring, som gjorde kärlen vattentäta. Strax invid den gamla kärlfabriken finnes ”Askebunken”. Där byggdes fyra dammar, vari leran slammades. Före malningen torkades leran på stora järnplåtar i en intilliggande byggnad, kallad ”Plåten”. Under plåtarna fanns eldningskanaler, ”galtar”. | |||||||||||||||||||||||||||
| 12) | Inspektor G. A. Lindström var bruksingenjör åren 1827–1880. | |||||||||||||||||||||||||||
| 13) | För drejning av mindre kärl användes drejskiva, som hölls i gång genom sparkning. För stora kärl, rymmande 50 liter och mera, användes dragskiva, ”draskiva”. En pojke biträdde drejaren med att hålla skivan i gång. | |||||||||||||||||||||||||||
| 14) | Konung Fredrik VII av Danmark, Karl XV:s gode vän, besökte Höganäs 1850 samt åkte då ned i Ruuths schakt. | |||||||||||||||||||||||||||
| 15) | Koleran härjade i Höganäs 1873. Vid Askebunken var tält uppresta, där kolerapatienter inlades. | |||||||||||||||||||||||||||
| 16) |
Carl Peter Roslund var fiolspelare. Midsommaraftonen 1848 har han tydligen icke haft tid att – som han eljest brukade – spela vid majstången på Bruket. Han bodde i ”gamla längan”, en tvåvåningsbyggnad av sandsten med utvändiga 2 trätrappor och belägen strax söder om ”Tre kronor”. Gamla längan var av samma byggnadstyp som nuvarande museibyggnaden. Åtta arbetarfamiljer bodde där. På gamla längan satt ”vällingklockan”, av vilken finnes en avgjutning i museet. Klockan flyttades i början på 1890–talet, då gamla längan revs, till ”Blåkulla”, en fabriksbyggnad, som brann 1895, då klockan förstördes. Den hade årtalet 1705 samt namnen Margareta Sparre och Cornelius Ankarstjerna. Enligt traditionen skall klockan en gång ha tillhört kapellet i Viken. Jon Larsson var den siste, som hade förtroendet att ringa klockan på bestämda tider: 6, 8, 8.30, 12, 1.30, 4 och 6. När Jon Larsson drog i repet kl. 8, 12, 3.30 och 6, skyndade arbetarna ur fabrikerna och sjöng i takt med klockan: ”Jon Larsson, skynda dej him, kasta å spring!” (Uppgift av Ivar Erlandsson.) |
Källor:
H. A. Meuller: ”Minnesblad till Höganäs 100–års jubileum.” 1897.
Olof S. Eriksson: ”Höganäs. Till minnet av stadsrättigheternas åtnjutande d. 1 januari år 1936.” Tryckeribolaget, Höganäs.
Sigurd Petersson: ”Höganäs folkskola.” 1925.
Walter Sjölin: ”Jord och kol.” 1943.
Svensk uppslagsbok.
Muntliga uppgifter av olika personer i Höganäs.
Tillbaka